Barn - en handelsvara?

Familjeläget runt om i världen varierar. Vissa familjer (många i fattiga länder) har fler barn än de har resurser att ta hand om, för andra är det biologiskt omöjligt att få barn. Barn svälter, blir övergivna, sviks och ratas. Den fina möjligheten att adoptera har i vissa fall förvandlats till en handel med barn som vara.

-

Ett exempel är ’Justin’ som är åtta år, egentligen Artyom. När han föddes var hans moder 19 år gammal,  och tvingades sex år senare att lämna ifrån sig sonen pga alkoholmissbruk. Många skulle nog anse detta vara ’det bästa för pojken’, andra skulle kanske inte hålla med. I vilket fall som helst så tror jag att pojken kände sig sviken, lämnad.

Artyom bodde på ett barnhem i en sibirisk stad fram till i september förra året. Då adopterades han, och flyttade hem till Torry-Ann Hansen i USA. Än så länge verkade allting bra, äntligen skulle pojken kanske få den ro, tygghet och kärlek som alla barn är värda. Men icke.

Tidigare i veckan fann man pojken, helt ensam, utanför en myndighetsbyggnad i Moskva. Runt halsen hade han en lapp med texten: ” Till den det berör. Jag vill inte vara förälder till det här barnet. Eftersom han är ryss så återlämnar jag honom till er omsorg och vill annullera adoptionen.”

Torry-Ann Hansen, kvinnan som skulle ge Arytom trygghet, hade istället tröttnat och satt honom på ett plan till Moskva. Helt ensam. Han hade fått en ryggsäck med godis, kakor och färgpennor, och han hade fått höra att han skulle på en utflykt.

Torry-Ann Hansen hävdar att Artyom var mentalt instabil (något jag anser vara förståeligt efter hans korta, men skakiga liv), och att barnhemmet han bott på hållit detta hemligt för att enklare bli av med honom. Något som förnekas av ryska myndigheter. Pojken, däremot, har berättat att Torry-Ann var ”elak”, ”inte älskade honom” och brukade dra honom i håret. Om detta är sant, så är det inte konstigt att pojken förblev i ett instabilt tillstånd.

-

Att bara sätta barnet på ett flyg med en lapp runt halsen, rakt ut i världen. Ett redan skadat barn, full med ärr från tidigare erfarenheter, blir sviken igen. Lämnad. Jag kan bara inte förstå hur man kan ha hjärta att göra något sådant. Ser man verkligen barn som en handelsvara? Min fråga är nu, skulle Torry-Ann behandlat ett biologiskt barn på detta viset? Kärlekslöst och aggressivt. Nå, det får vi aldrig veta, men i vilket fall som helst så är det en tragisk historia.

I Kina har det tyvärr blivit så på många sätt, på grund av enbarns-lagen. Men det är en annan del av historien, som vi får diskutera en annan dag.

HÄR kan ni läsa om Artyoms historia.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback