Klockan är halv tre och jag är vaken. Anledningarna är många men ingen låter bra nog. Halsen är svullen så har svårt att ligga ner och tänka på ingenting, det är en sak. Andra är mer privata, men gör också mer ont. Så mycket har tyngt mitt liv på sista tiden, det gör ont för att folk jag trodde jag kunde lita på visade sig vara helt annorlunda än jag trodde. Det gör ont för att jag är galet jävla kär men det finns så många hinder. Det gör ont för att jag är rädd för att jag bor i Stockholm och för att jag tror att du inte är redo att satsa. Det gör ont för att jag saknar min familj så jävla mycket, jag har aldrig varit ifrån min bror så här längre förut och det bränner i mitt hjärta.


Kanske är jag en dramaqueen, kanske överdriver jag. Antagligen är det så och med stor sannolikhet så mår jag åtminstone lite bättre imorgon. Men just nu så gör det ont och just nu är det jobbigt. Därför gnäller jag. Det är ju ändå min blogg och det är jag som bestämmer.