Fucktard, jag saknar dig!



Och din fina stad, dina goda pannkakor. Dina sjuka kommentarer och ditt fnittrande (nej! ditt "manliga" skratt")
Jag saknar att du tog hand om mig när jag var sjuk, att du inte brydde dig om att jag luktade rök.
Att du inte blev sur när jag väckte dig på morgonen, jag fucking saknar dina fula brallor!
Jag saknar den underbara vännen du är när jag behöver det som mest!



Hemma.

Oh ja, nu är jag hemma i Malmö igen. På gott och ont.

Gick en runda på Malmöfestivalen igår och jag säger en sak; usch. Skrikande fjortonåringar och asfulla människor i alla åldrar (ALLA!). Pinsamt, högljutt och ... tråkigt. Not my thing.

Nu vill jag helst springa en runda men har inga hela hörlurar så...ja. Svårt. I aint doing it without music.

xoxo

Babbel utan röd tråd

Nu har jag bokat biljett. Till hemresan då, alltså. Stockholm - Malmö. Malmö - Stockholm borde det stå. För det är det jag vill, vara här. Missförstå mig inte, jag älskar min hemstad, jag älskar min familj och mina vänner, men det finns inget som håller kvar mig där ändå. Inget starkare, inget som ger mig känslor som tar över. Inget sådant alls.

Stockholm däremot. Det är nytt, fräscht, har jobbmöjligheter, en chans att vara helt anonym, tunnelbana (nu när jag har lärt mig att inte vara rädd för spärrarna), nya vänner och så jävla in i helvetes vidare. Och sen så måste någon lära 08orna att prata ordentligt - jag tar på mig ansvaret.

Jag vill inte hem, men ändå så saknar jag mamma, pappa, bror och vänner. Lilla Indie. Men inte all smärta som är så svår att undvika i en sådan liten stad. Eller ja, i en ganska stor stad, men med massvis med hundratals ställen där jag har minnen utav oss. Utav honom. Och nu också utav smärta.

Säg att jag rymmer, gör det. För det kanske jag gör, men samtidigt är detta något jag vill. Flytta, leva mitt liv, lösa mina problem. Skapa ett kontaktnät som är helt oberoende på folket i Malmö. Helt enkelt.




Bored.


Punkter är fina

Jag har, på sistone, hittat på detta;

- Fått mail om arbetsintervju här i Stockholm efter en förmiddag vid ams.se
- Njutit utav fint sällskap!
- Shoppat litegrann.
- Fotat! (Ni kommer att få se, någon dag...)
- Druckit
- och haft det helt jävla underbart.


Just det. Jag fyllde 20 också. I måndags. Puss

Klätterapa


 

Vi var och klättrade. Eller ja. P klättrade. Han tyckte att jag skulle fakea en bild så att det skulle se ut som att jag också klättrade men icke sa Nicke. Jag är äkta, ingen fakehora. Haha.

Nu ska vi snart iväg och hämta upp E. Först bums in i duschen. HERRÅ


Jag borde.

För första gången ser jag det ljusna här i Stockholm - de andra morgnarna har jag varit i drömmarnas land tillsammans med John Blund. Inte idag och inte här, nej här behövs ingen sömn. Fast behövs är nog fel ordval, 'kan inte sova' passar nog bättre in. För mycket Coca Cola och mitt hjärta pumpar runt blodet som om det vore en flod. Snabbt och så hörs det likadant. Nästan.

Jag borde sova, borde få lite sömn, borde verkligen vila. En massa borden.

Vi får se.

Bildregn - jag är kär i Stockholm



oh yes.

Morgon 1.

OHHHHHHHH Stockholm.

Staden verkar fin, men min fråga är; Varför pratar folk så konstigt? ;)

Nej. Alltså. Jo. This is good.

Och förresten. P. har redan gjort mig till en fucking vänsterpartist. Wanna see? Klart att ni vill.






EGO - Now its all about me me me


Today

Nyfärgat hår, målade naglar och packad väska.

Efter en joggingrunda, dusch och pussa-mamma-hejdå-stund så drar jag till Estocolmo.

Oh yes.

RIP 2.5 år.

Just nu vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Jag är numera inte i ett förhållande längre. Jag är singel. Jag smakar på ordet men vill bara spy. Det låter fel, så fel. Det är inte så det ska vara, inte så det varit under så många år. Den personen jag älskar mer än mitt liv valde idag att gå vidare. Utan mig. Utan oss.

Den smärtan jag känner liknar inte något jag tidigare känt, mitt hjärta bankar ibland så hårt att det för ont medans jag ibland måste känna efter två gånger för att ens märka att det slår. Jag vet inte om detta är början eller slutet, det enda jag vet är att jag imorgon rymmer till Stockholm för att ta hand om mig själv och även tillåta mig att bli omhändertagen utav landets finaste pojkar. EPS, my boys.

Antar att det är som i uttrycket man sa när man var yngre; Killar kommer och går, men vänner består.

Nästan. För han var min bästa vän och nu är han borta. Så långt borta.


Turisten i Torekov!


Vackert.


I would love this

Oh my. H&m har gjort det igen. Mig alltså. Galen då. Äh, jag vet inte vad jag pratar om, har blivit helt och hållet förälskad i en outfit som h&m promotar på sin hemsida just nu. HELT OCH HÅLLET GALEN. Så här vill jag gå klädd en utekväll i huvudstaden nästa vecka. Men tji får jag! För att inte tala om modellen. DAMN.




Today

Today was great. Bilder kommer imorgon! Puess.

Random day!

Idag blir det en random-dag. Det innebär att jag och polarna hoppas på ett random tåg/en random buss och bara åker. Njuter av sommaren, av våra vänner och bara är. Åh nice. Vi ses ikväll!


So true

Shut up. I wear heels bigger than your dick.

-


Vill bara säga

I LOVE MY FRIENDS

dom är fucking bäst

True




Drugs makes your mind go mad. It will never stop, but please. CALM. THE. FUCK. DOWN.


I love Malmö. Don't you?


Killer



Om jag vore ett monster.... då skulle jag fan velat se ut så här! Killer.


Think about it.


Hörby-city

Var en helvetes kväll igår men jag har världens bästa johanna som polare så nu är jag i Hörby. Jag sov alltså i frisk bonde-luft inatt. Oh yes. Det känns bättre men långt ifrån bra men nu ska jag testa på något nytt som heter Hästterapi. Vi ska alltså rida, oh yes igen.

Hejdå, bloggvärlden, internet, människor som sårar en och allt annat. Bara hejdå.


-


h&m shoes



Jag vill shoppa. Oh damn.


Feber - inlägg som inte har publicerats av någon dum anledning. (lördag)

Vari Hällevik och hälsade på släkt igår. Det var väldigt mysigt, men jag hade blixhuvudvärk och mådde GANSKA mycket sämre när jag kom hem. Då slog febern till och jag har mer eller mindre sovit sedan sex igårkväll. Då och då vaknade jag till och visste varken ut eller in. Blä. Just nu mår jag skit, alldeles för dåligt för att ens kunna sova. Får väl underhålla mig med film, något mer invecklat klarar jag inte av. Puess på er

Bilder från igår. Det var lite kyligt.



Pain is so close to pleasure

En innebörd som aldrig tidigare har passat så bra in på mig som nu. Jag är fast i en destruktiv cirkel som inte gör annat än att ta död på mig. Jag hatar den jag har blivit och vill inte längre vara henne. Men att bli av med denna demon är inte det lättaste, hennes klor är intryckta långt in i min hud, hon finns överallt - i mina andetag, mina tankar och mitt hjärta.

Längst inne så vet jag att detta beteendet är fel och att det förstör mig och relationerna jag har runt mig. Ändå så har jag fortsatt. Varför? Jaa, du. För att njutningen är värd smärtan. Så enkelt är det egentligen, svart på vitt. Mycket enklare än att komma ifrån skiten, alltså. För hur mycket njutning jag än får av dessa små vita saker så dödar dom sakta mig och allt det jag älskar i mitt liv.

Det hjälper inte mig att folk runt mig säger att det är farligt, att jag måste sluta. Det är dags för mig att själv inse hur dåligt det egentligen är, hitta mina egna argument för att komma ifrån det. Endast då kommer jag att kunna fullfölja det löfte jag gav A. och mig själv igår, söndergråten och sliten som jag var.

Pain is so close to pleasure, but all I need is love and affection.

xoxo