Kärlek är överskattat.
Det låter så fel att säga det, men det är så jag ser det. Hur underbart det än är, så är det inte det jag älskar mest med min och P's relation. Ärligt talat.
Pussar, kyssar och närhet är absolut väldigt fint och uppskattande, men det är ändå inte det som är viktigast enligt mig.

Det jag aldrig vill förlora, det jag älskar allra mest, är P's och min nära, nakna vänskap och lojalitet. Utan det så är vi inget. Hellre vänner för evigt än ett par halva livet.

Och då vill jag helst inte välja. Min fina man.