Här sitter jag. På golvet. I Malmö.
Brevid mig ligger en snarkande P.
Såhär det ska vara.

Tågresan gick ganska bra, men den kändes så jävla lång.
Ovanligt lång. Dagen i sig kändes som flera mil. Fast i tid då.

Jag var en trött Bam när vi kom fram. Hoppade på min mammi,
nu känns allt så bra. Vi satt uppe och pratade ett tag. Åt mackor.
Har en känsla av att P kommer att upptäcka en helt ny värd här.
"Vad är sviskon?" "Makrill på mackan? Är det som tonfisk?" osv.
Underbart.

Nu skiner solen och jag borde sova. Men jag kan inte. Jag mår för bra!!