Nu är det helg igen! Woho. Samma planer som förra fredagen, dock för en annan anledning. Nu fyller en vän år, så det blir fest och dans i Kristianstad. Stället där jag alltid går vilse. Argh! Idag åker spetsklänningen på, inga klackar - har alldeles för många skoskav för det. JIPPIE, vad danssugen jag är.

Ps. GAMMAL bild. Men jag dansar i alla fall. Typ.

Serier. Jag älskar dem, många gånger mer än filmer. Att jag sedan följer så många att jag knappt hinner hänga med är en annan sak! :) Så... här kommer en lista på serierna jag följer just nu:

Bones - Brottbrottbrott, I love it. Speciellt med humorn som finns i Bones. Och sen älskar jag skådespelarna och relationerna mellan rollerna.

House - Ett tag sedan jag såg ett Houseavsnitt, men det är ändå en av mina absoluta favoriter någonsin. Liknande humor som i Bones, enligt mig. Och så en så in i helvetes sexig läkare.

The Big Bang Theory - Komedi på Bams nivå yes! Massa nördar och en 'normal' tjej. Hur kommer detta att gå? Kaos, kaos och åter kaos. Men ack, så jävla roligt.

Vampire Diaries -  Well. Denna har jag ju redan skrivit ett helt inlägg om...

90210 - Inte kollat de senaste avsnitten, mest för att jag haft fullt upp med alla andra serier, men ganska underhållande. Är då som en dotterserie till den mycket äldre men väldigt populära serien Beverly Hills. Mycket intriger. Hela tiden.

The Mentalist - Synsk snubbe som jobbar med att lösa brott. I love it.

Övriga

Biggest loser - Går det på TV och jag är nära en så kan ni ge er fan på att jag sitter klistrad. Har dock endast sett ett avsnitt av den nya säsongen

Jag hoppas att det kommer ut en andra säsong på jPod. Den har jag också skrivit om tidigare. Nördhumor på hög nivå.

The Hills - Kollade en hel del på det när jag låg hemma med smärta. Kläderna tjejerna har är ju helt amazing.

Som yngre hade jag en dagbok som användes väldigt flitigt. Min favorit hade jag när jag var sisådär nio år gammal. Det var Nalle Puh och Nasse på. Jag älskade verkligen Nasse som barn, han var så jävla söt. Fast, han är ju fortfarande min favorit i serien. Man blir helt enkelt aldrig för gammal för Nalle-Puh.

Så nu har jag tänkt lite grann... och jag tycker att det är dags för mig att skaffa mig en dagbok igen. En bok där jag kan skriva ner mina tankar om saker som hänt, händer och vad jag hoppas och tror kommer att hända i framtiden. Sidor som jag kan fylla med tankar, utan att behöva bry mig om att någon ska läsa. Min bok, helt enkelt.

Får springa ner och köpa en i veckan. Woho.

... tiderna då Gwen Stefani var en del av No doubt. Sjunga kunde hon (såklart) redan då.. och snygg var hon också. På det hära... sena 90-tal/tidigt 00-tals sättet. Hennes utstrålning var i alla fall helt jävla underbar.

Enjoy.

Jag är så himla seg. Sovit cirkus tretusen timmar inatt/idag men ändå så piggnar jag inte till. Varit ute och gått har jag också - men ändå är min energi spårlöst försvunnen. Har antagligen med smärtan att göra, men jag VILL INTE! Mwahah. Jag vill vara en pigg liten pluggsugen apa, just nu. Men då jag tydligen inte är det så får jag väl låtsas då... vi får se hur det. Återkommer självklart med resultat senare, haha.

Vet ni vad jag ska plugga? Komiskt nog; geologi - vulkaner och dylikt................ Försöker min lärare påpeka att inlämningsdatumet redan varit genom att 'sätta igång' den isländska vulkanen? Tål att tänkas på.

Så här däckad jag är nästan... bilden är från i somras. På BK. Haha

Barn som sjunger helt otroligt bra - här har ni två av mina absoluta favoriter.


Nästan bättre än originalet, måste jag säga... Lin Yu Chun, heter han. :)



Andrew Johnston var med i Britain got talent och har fått mig att börja gråta - flera gånger.

Kunde inte somna på flera timmar innan idag. Så knasigt, egentligen då jag brukar kunna däcka isönder mig efter en utekväll med alkohol. Men icke sa John Blund! Han dök upp tidig eftermiddag så sömnen slog in, vilket innebär att jag vaknade typ...för en timme sedan. SÅDÄR bra. Men en rolig kväll! Förresten, kan du alfabetet?


Jag kan det redan, men repeterar det gärna med detta coola tryck - Rockalfabetet. Bam-favoriten Freddie Mercury finns givetvis med, tillsammans med andra stora musiker så som Sid Vicious, Frank Zappa och Bob Marley. Sugen på att köpa? Här hittar du det.




Källa: http://feber.se/hem/

Härlig natt i Ktown, verkligen. Kom precis hem efter en lång och tröttsam resa hem med tågbyte och allt. Hur kommer det sig att jag blev pigg nu när jag fått möjlighet att sova? BLÄH. Äsch, somnar nog efter några minuter i sängen. PUSSAR.

Åh.. kollade rundor på Monkis hemsida och hittade massor (främst basplagg) som jag vill lägga beslag på. Så om någon känner sig manad så får ni gärna ge mig någon av sakerna nedan. Enjoy.

Hur vacker är inte denna låten? Sen att den är HELT och hållet sann... det är en annan sak ;)

Som barn var jag galen i fotboll. Något som jag än idag är - i perioder. Jag prioriterar helt enkelt bort matcher jag vill se, för att plugga, umgås med vänner och kvällar ute. Men varför - egentligen? Sedan jag lärde mig att prata har jag älskat att titta på fotboll. Och när jag väl gör det nu för tiden (som idag!) så älskar jag det. Saknar dock att ha koll på alla spelare, lag och tränare.

Nej, nu ska jag börja kolla fotboll igen. Speciellt efter en sådan härlig seger som idag. BARCELOOOONA!  Leo Messi.

Familjeläget runt om i världen varierar. Vissa familjer (många i fattiga länder) har fler barn än de har resurser att ta hand om, för andra är det biologiskt omöjligt att få barn. Barn svälter, blir övergivna, sviks och ratas. Den fina möjligheten att adoptera har i vissa fall förvandlats till en handel med barn som vara.

-

Ett exempel är ’Justin’ som är åtta år, egentligen Artyom. När han föddes var hans moder 19 år gammal,  och tvingades sex år senare att lämna ifrån sig sonen pga alkoholmissbruk. Många skulle nog anse detta vara ’det bästa för pojken’, andra skulle kanske inte hålla med. I vilket fall som helst så tror jag att pojken kände sig sviken, lämnad.

Artyom bodde på ett barnhem i en sibirisk stad fram till i september förra året. Då adopterades han, och flyttade hem till Torry-Ann Hansen i USA. Än så länge verkade allting bra, äntligen skulle pojken kanske få den ro, tygghet och kärlek som alla barn är värda. Men icke.

Tidigare i veckan fann man pojken, helt ensam, utanför en myndighetsbyggnad i Moskva. Runt halsen hade han en lapp med texten: ” Till den det berör. Jag vill inte vara förälder till det här barnet. Eftersom han är ryss så återlämnar jag honom till er omsorg och vill annullera adoptionen.”

Torry-Ann Hansen, kvinnan som skulle ge Arytom trygghet, hade istället tröttnat och satt honom på ett plan till Moskva. Helt ensam. Han hade fått en ryggsäck med godis, kakor och färgpennor, och han hade fått höra att han skulle på en utflykt.

Torry-Ann Hansen hävdar att Artyom var mentalt instabil (något jag anser vara förståeligt efter hans korta, men skakiga liv), och att barnhemmet han bott på hållit detta hemligt för att enklare bli av med honom. Något som förnekas av ryska myndigheter. Pojken, däremot, har berättat att Torry-Ann var ”elak”, ”inte älskade honom” och brukade dra honom i håret. Om detta är sant, så är det inte konstigt att pojken förblev i ett instabilt tillstånd.

-

Att bara sätta barnet på ett flyg med en lapp runt halsen, rakt ut i världen. Ett redan skadat barn, full med ärr från tidigare erfarenheter, blir sviken igen. Lämnad. Jag kan bara inte förstå hur man kan ha hjärta att göra något sådant. Ser man verkligen barn som en handelsvara? Min fråga är nu, skulle Torry-Ann behandlat ett biologiskt barn på detta viset? Kärlekslöst och aggressivt. Nå, det får vi aldrig veta, men i vilket fall som helst så är det en tragisk historia.

I Kina har det tyvärr blivit så på många sätt, på grund av enbarns-lagen. Men det är en annan del av historien, som vi får diskutera en annan dag.

HÄR kan ni läsa om Artyoms historia.

Tröjor, tröjor, tröjor. Jag kan verkligen inte få nog av dem, som ni kanske har märkt. De tar upp mest plats i min garderob (har till och med ett lager på golvet i garderoben...), och jag vill bara ha fler! Tröttnar aldrig. På vintern har jag dem för att hålla mig varm och på sommaren så har jag hellre en tjocktröja istället för jacka. Inte så klumpigt, heller. Dessa fem hittar ni på Junkyard.

Solen skiner här i Malmö och om jag skulle spenderat dagen med att springa rundor på stan så skulle jag gärna gått klädd så här. Jeansjackan är från Cheap Monday och tshirten från Acne. Allt går att köpas på Nelly.

MEN... nu har jag inte spendrat dagen på stan, så iställetså sitter jag i leggins och en av pojkvännens tröjor. Inte allt för jävligt, det heller. Nu blir det dusch.

... en We will rock you-mössa! Som det Queen-fan jag är så blev jag superglad! Och en ny mössa till mina nattvandringar har jag också behövt. Snacka om världens bästa vän.

Ni får se den på mig sen, I promise.

DC är ett annat märke jag gillar väldigt mycket (snackade ju om Hummel tidigare), dock så gör de mycket mer snygga kläder till killar. Jag har väldigt små fötter och använder väldigt ofta smala jeans eller leggins - annars skulle jag hoppat rundor i breda DC-skejtarskor varje dag. Finns att köpa HÄR.

Funderar dock på att klicka hem jackan och linnet... perfekta nu till våren!

Tips från Coachen: Skaffa en bustier och bli snyggast på festen! Matcha till kavaj.

Denna, i den underbara färgen, finns hos forever 21

Gillar du inte din nya iPad? Här är ett roligt sätt att göra sig av med den på. Och snälla. Filma och lägg ut på youtube, så att vi kan få ta del av dina aggressioner mot Apple! (För sådana borde du ha om du äger en appleprodukt. Varför? För att Apple suger. Enda vettiga de gjort är iPoden.  Jag spyr på iPhone. Och vem fan vill ha en mac, liksom?)

Vissa ser ut som prinsessor när de vaknar - men jag är inte en av dem. Jag ser snarare ut som ett yrväder. Och oj, vad det syns att jag behöver färga håret.

Tjena mittbenor.

Ni som gillar psykologiska skräckfilmer (aka ni som gillar att bli mindfucked) - se Shutter Island. Di Caprio visar vilken grym skådespelare han är och ni kommer bli helt... ja. Lurade.

Jag klarar personligen inte sådanna filmer. Men jag tänkte se denna, mest för att alla som sett den säger att den ska vara så jävla bra. Och bra var den, men så jävla mindfucked jag är nu. Jag mår fan dåligt. Ska tända ljuset och njuta av nikotin. Eller socker.

Ja, igår var det första april. En av de värsta dagarna på året - och nu skojar jag inte. Jag hatar verkligen denna jävla dag. Vågar man inte luras de andra trehundrasextiofyra dagarna på året så ska man skita i det den första april också. Varför jag hatar detta hemska datum? Historien sträcker sig tillbaka till dagistiden. Jag blev helt enkelt lurad inför hela dagisklassen, och alla såg det. Alla skrattade och jag fick tårar i ögonen. Det borde fan klassas som barnmisshandel. Skiter fullständigt i att ungen var lika gammal som mig - in i fängelse direkt! No harm!

Nåja, skämta ska man få göra, men vissa skämt går helt enkelt för långt. Folk som blåser någon stackars kär kotte om sina känslor för denne är en grupp som inte är allt för liten, men hemsk! HEMSKA MÄNNISKOR, hör ni det? Ni sårar någon 'för att det är förste april'.

Jag får en tung klump i magen på morgonen den första april som inte släpper förrän klockan slår midnatt. Då kan jag andas ut. Inte lurad och förnedrad inför en stor grupp människor idag heller - vad skönt. Resten av året kan ni få lura mig hur mycket ni vill, då är det inte så självklart att man borde förstå det. Mwahaha. Kör hårt!

Min kusin dock. Hela han är ett skämt. Födelsedag: Första april. Såklart.